teosmamma

jaaa, ibland sjunker livet under skorna. Då känns allt skit. Då vill jag verkligen inte mer. Aldrig känt att ja skulle vilja avsluta livet utan det är mer att ja vill vara själv och inget göra. Bara få vara ledsen ett tag för att orka med livet igen. Men det är inte alltid så lätt. Oftast eller ska mer säga jämt håller ja allt inom mig tills de når en viss gräns. Sen brister de, och då tyvärr på min familj och de gör att ja mår ännu mer dåligt. Just nu känner jag att ja inte orkar mer än jobbet och knappt familjen. Men man gör de man måste. Jobbar just nu ca 62,7 % och de är de kroppen orkar. Hur f*****n ska ja orka komma tillbaka och jobba 100% efter föräldraledigheten. Så länge ja får jobba natt kommer ja göra de. Sen ev gå hem i juni och ha semester med Janne i Juli för att sen va föräldraledig till feb -17 så Ted börjar på förskolan då. Men vi får se hur ja känner/orkar med tiden.

 

i går när jag åkte till jobbet kändes livet på topp. Så livet kan verkligen svänga rejält. 

 

just nu ser ja fram emot sista helgen i maj något fruktansvärt mycket. Sova på hotell och bara vara för de mesta. Ska få äran att gå på bröllop oxå. Jag känner att kroppen verkligen behöver en uppladdning av batterierna men samtidigt som jag känner så mår jag dåligt över att behöva lämna bort barnen för att jag behöver vara för mig själv. Så aldrig är man nöjd. 

 

i juli ska vi på scotts. De ser ja fram emot oxå. Fira min 30 års dag 😄