Årsresume 3

Juli: då va vi inne i Juli redan. Nu gick de fort. Janne gick på semester och ja vart mer sjukskriven. Sommaren rullade på varvat med läkar och kuratorbesök. Livet mellan oss här hemma vart bara bättre och bättre. 
Janne varvade sin semester med lite jobb så barnen och jag fick äran att följa med världens bästa mormor och morfar.





Vi fick äran att få följa med en vecka till Öland och vi njöt verkligen av livet. 
När pappa Janne gjort de han skulle på jobbet kom han efter för att hämta hem sin familj. En tur till Ölands djurpark han vi med innan de bar hemåt igen.

Korta dagsutflykter bestod sen resten av semestern av. Barnen låg och flöt i sin bassäng på baksidan och mamman njöt av solen.
Självförtroendet kom mer och mer tillbaka. Hade tagit tag i min vikt IGEN men nu såg ja verkligen förändring.


Augusti: dax för pappan i familjen att börja jobba. 
Mamman var fortsatt sjukskriven och barnen började på förskolan igen.
Allt verkade rulla på och nu kunde allt bara bli till de bättre.....trodde vi.
Teo började vägra gå till förskolan. Han ville inte ditt. Han ville följa med alla sina kompisar till skolan. Mammahjärtat gick sönder. 
Men allt för mina barn och 3 dagar innan skolan skulle börja fick vi besked att Teo skulle få börja tillsammans med dem andra i skolan. Ni kan ju tänka er hans lycka när ja berättade och idag har vi inga problem med Teo om att han inte vill ditt. En STOR sten lättade från mammahjärtat. 
 
 
 
September: Nu va de dax för mamman i huset att börja jobba lite smått igen. 50% tycktes va lagom. De va såå roligt att få komma tillbaka till jobbet. Älskar verkligen de ja gör. 


Självkänslan va nu verkligen på topp. Vikten rasa, mötena med läkare och kuratorn började minska, medicineringen börja fungera. Livet va verkligen på topp. 

Har ja sagt att vi har världens bästa morfar?
Behöver ja säga att han är överlycklig. 
Att dag ut och dag in få äran att se allt som morfar och mormor gör för barnen. De värmer verkligen i hjärtat och flera gånger om som tårarna bränner i ögonen av lycka för våra 2 underbaringar vi har fått äran att få va föräldrar åt. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0