teosmamma

De har ja massor av så här på kvällar/nätter.

De är då huvudet arbetar som mest. Börjar känna i kroppen att ja vill pyssla i bebisrummet. Packa väskorna får de ju bli då de blir en väska till mig och en till bebis. Sen ska Teo och Thea ha varsin väska med grejer i. Även om dem kanske blir borta 1 natt bara så måste de ju finnas grejer åt dem. Sen kanske Janne ska ha något med sig. Hoppas ju på att han får stanna 1 natt i alla fall. Blir nog så att jag i alla fall stannar 2-3 nätter. Dels kommer dem ju vilja att man gör de och sen vill ja göra de så smidigt som möjligt. Slippa åka tillbaka för pku testet. 

Även fast en sten släppt från bröstet och jag har fått det jag vill så kan jag ändå inte sluta tänka.

 Väljer jag rätt? 

Gör jag det som är rätt eller kommer de bli helt fel?

Men försöker slå bort dem tankarna. Vet att detta är det rätta för mig och de kommer gå så bra. Men kan ju ändå inte undra. 

När hade de startat?

När hade den kommit?

Hur hade det gått?

Hur hade barnen reagerat?

Hade dem vart tvungna att bli väckta mitt i natten?

Hade vi hunnit till förlossningen?

Hade de ens funnits plats på förlossningen?

Har ju alltid haft en känning att de startar på midsommar så vi får väl se hur de blir. Spännande när den bestämmer sig för att komma. Även om man vet ett slutdatum så kan man ju inte sluta undra ändå. Teo är född i v.39 och Thea i v.38